Vetenskaplig forskning om våra tankars och känslors radiovågor har bedrivits i 25 år på Princeton University i USA

(Fakta hämtade ur artikel från Illustrerad vetenskap nr 1/ 2003.)

En forskargrupp som kallas PEAR (Princeton Engineering Anomailes Research) under ledning av Professor Robert G Jahn och hans kollega Professor Roger D Nelson bedriver denna forskning.

Terrorangreppet på World Trade Center utlöste kollektiva känslor som registrerades av forskare vid Princeton University.
Allt tyder på att vi är mentalt förbundna med varandra på ett hittills okänt sätt.

Man har på 54 platser världen över placerat ut mätinstrument som är direkt förbundna med Princeton via internet.
Enligt forskarna så är det våra kollektiva känslor som påverkar dem.
Dessa finns i alla nordiska länder.

Dessa små slumpgeneratorer som finns runt om i världen började helt plötsligt ge utslag den 11 september när människor världen över kände chock, ilska och avsmak över terrorattacken.

Resultaten tyder på att det finns ett globalt händelsefält som vi alla har del i via våra tankar.

Man har gjort ett stort antal experiment på Princeton och även på andra universitet som pekar på att människor kan påverka maskiner med hjälp av endast tankar.

I ett försök har man till exempel en dator som är programmerad att slumpmässigt växla mellan 2 bilder – det kan vara tex. en bild på en söt baby eller frånstötande bilder på ett krigsscenario.

Det har visat sig att många människor kan påverka datorn till val av önskad bild och detta även på mycket långa avstånd som upp till hundratals kilometer!

Resultaten pekar på att försökspersonernas förmåga att påverka datorn är beroende av intensiteten i känslorna.

Liv och död ger utslag

Professor Roger Nelson konstaterar att utslagen i samband med den 11 september är de mest markanta som någonsin registrerats.

Forskarna vid Princeton har även tidigare konstaterat starka utslag bl.a. vid Natobombningarna över Jugoslavien 1999 och när John F Kennedy Jr. omkom i en flygolycka 1999. Det sistnämnda kunde speciellt registreras i USA.

Stora händelser som tex. firande av nyårsafton etc. kan ge stora utslag.

Mindre lokala experiment har också utförts bl. a. på en stormarknad utan att få några reaktioner.

Däremot då mätinstrumentet placerades på en fotbollsarena där man spelade en spännande match gav mätinstrumenten klara utfall.

Det verkar som om det är känslor som påverkar elektroniken.

Globalt medvetandenät

Forskarna vid Princeton och andra universitet världen över där liknande studier bedrivs arbetar nu med att utveckla och testa teorier som kan förklara de olika mätningarna.

Forskarna arbetar med teorier som bekräftar att vi alla är sammanlänkade via obevisade kommunikationskanaler i ett s.k. globalt medvetandenät.

Forskarna försöker nu göra upp med det s.k. vetenskapliga kulturarvet.

De anser att vi människor tack vare det gemensamma medvetandefältet inte enbart kan påverka maskiner och framförallt varandra, utan även naturen även t.o.m. vädret.

Tillexempel har de undersökt de senaste 50 årens väderstatistik från staden Princeton för att se om invånarna har haft något inflytande på vädret.

Varje år arrangeras den 4 maj en utomhusfest på årsdagen av grundandet av Princeton University för att se om innevånarna har haft något inflytande på vädret.

Alla som deltar vill naturligtvis att det inte skall regna just den dagen.

Det visar sig att under de senaste 50 åren anmärkningsvärt sällan har regnat i Princeton den 4 maj även om det regnat på andra platser i närheten i New Jersey.

Misstrodd Forskning

Upptäckter som denna gjort att en del vetenskapsmän har börjat att fokusera på så kallade primitiva folks ritualer på ett helt annat sätt.

I den utvecklade delen av världen har vi hittills ansett att ritualer som bl.a. regndanser är ett uttryck för övertro.

Kanske är dessa ritualer i själva verket mycket konkreta försök att påverka den fysiska världen med hjälp av ett gemensamt medvetande.

Att vi alla är sammanlänkade mentalt kan verka överraskande, men faktum är att det finns många liknande exempel i djurens värld.

Tillexempel lärde sig småfåglar i England på 1930-talet att picka hål på de flaskor som mjölkbuden ställde vid ytterdörren på hus. Kort därpå började fåglar i andra länder i Europa uppvisa samma beteende.

Fenomenet spred sig betydligt snabbare än vad som skulle varit möjligt om fåglarna skulle lärt sig av varandra.

Forskarna tror att denna färdighet blev känd via ett gemensamt ”djurmedvetande” och kanske har människor något motsvarande.

Visar det sig att det finns ett kollektivt medvetandefält kan det betyda att vi måste fundera på vilket sätt vi människor uppfattar varandra.

Kanske är vi i själva verket på samma våglängd – bokstavligt talat.

Ande och materia

I många år har vetenskapen försökt avgöra om människan med enbart tankens kraft kan påverka den fysiska världen – och varför.

Huruvida det är teoretiskt möjligt beror på det sätt vilket man uppfattar medvetandet.

Inom medicinen anser man att det mänskliga medvetandet bara är ett utbyte av elektriska impulser i hjärnan, men kvantfysikerna har en annan uppfattning.

Detta gäller bl.a. den Danske professorn Niels Bohr som redan på 40 – talet hade en annan uppfattning.

Han anade ett dolt samband mellan det mentala och det fysiska.

Detta gällde även forskare som Max Planck, Werner Heisenberg och Erwing Schrödinger.

Erwin har sagt:

”Den ”verkliga världen” omkring oss och vi själva, alltså vårt sinne, har bildats av samma byggmaterial”.

En av grundstenarna inom kvantfysiken är just att något kan uppträda både som energi i form av vågor och som ett fysiskt fenomen i form av partiklar.

Om man föreställer sig att medvetandet också arbetar i vågor är det inte längre så märkvärdigt att det kan inverka på den fysiska världen och vissa fenomen blir lättare att förklara. Det gäller bland annat det faktum att samma experiment kan ge olika resultat.

Under 1940 – talet diskuterade Niels Bohr och Albert Einstein hur det kunde komma sig. Einstein trodde att det berodde på att alla storlekar i världen är relativa och därför inte kan beräknas med någon exakthet.

Niels Bohr ansåg att det var forskaren som omedvetet påverkade resultaten.

Han kunde inte bevisa det men nu pekar resultaten från Princeton på att Bohr var närmast sanningen.

För mer ”Info” se: www.illustreradvetenskap.com

Martin Wentzel, - tackar en bra tidning för en mycket bra artikel!